Kvällen igår började så jävla bra, allt var helt perfekt.
Men sen bara det sprack, och det var mitt fel, allting. Helvetes jävla skit.
Det är helt sjukt vad en situation bara kan vända, bara förändras till något helt annat lixom. Det som gör mig mest sur är att folk snackar så jävla mkt skit, vänder och vrider på sanningen. Det här tar kål på mig, ska det vara sån här jävla skit livet ut nu? Kommer dom aldrig bli sams? Helvete, dra åt helvete.



Tobias älskling, du är allt för mig. Jag känner mig så obekväm utan dig.
Jag vill seriöst inte leva ett liv utan dig just nu, det funkar inte.
Tack för att du finns, tack för att jag får gråta i din famn.